EU måste ersätta regleringspolitik med en offensiv techpolitik

Europa halkar efter USA och Kina i den digitala utvecklingen. Det är ett konstaterande som har upprepats länge. Samtidigt tycks det inte finnas några begränsningar i antalet nya regler som föreslås. För att Europa ska kunna leda i digitalisering och artificiell intelligens behöver EU utveckla politiken på fem områden: regelförenkling, fria dataflöden, innovation, konkurrenskraft och säkerhet.

De senaste åren har en rad digitala lagstiftningar klubbats igenom i EU. Ofta med ett gott syfte för att uppdatera spelreglerna när digitala produkter och tjänster snabbt förändras. Samtidigt har oron ökat för att vågen av nya regler hämmar svenska företags konkurrenskraft. Vi kan inte ha en situation där företag tvingas byta ut 100 ingenjörer mot 100 jurister bara för att kunna hantera ett berg av EU-lagstiftning.

De lagar som redan är beslutade måste genomföras på ett bra sätt. Jag kommer som representant för Europaparlamentets arbetsgrupp för den nya AI-förordningens genomförande framhålla att vi måste minska den administrativa bördan och stävja AI-reglernas överlappningar med andra lagar.

Faktum är att Europas tillväxt är lägre än USAs och Kinas, vilket riskerar att göra oss till en fattigare kontinent. Därför måste EU skifta fokus från regleringspolitik till att sätta innovation och konkurrenskraft i första hand. 

Sverige har nu ett momentum. Den tillträdande EU-kommissionen prioriterar konkurrenskraft och ansvaret för techpolitiken går från Frankrikes kontroversiella kommissionär Thierry Breton till Finlands mer marknadsvänliga Henna Virkkunen. Fokus måste ligga på en offensiv techpolitik som river handelshinder, värnar teknikneutralitet och ökar Europas attraktionskraft för företagande.

Jag vill att EU prioriterar följande i techpolitiken: 

1. Regelförenkling. Genomföranden av EU:s techlagar behöver anpassas för att undvika överlappningar som tvingar företag att följa flera lagar med olika krav och olika rapporteringsbördor. När ny lagstiftning introduceras bör EU-kommissionen ta fram konsekvensanalyser som inte bara tittar på det enskilda lagförslaget, utan också den totala effekten av befintliga regelverk och hur dessa kan förenklas. Moderaterna vill bland annat ändra Dataskyddsförordningen (GDPR) ur ett konkurrensperspektiv.
   
   

2. Fria dataflöden. Moderaterna vill införa en femte frihet för data inom EU. Brist på och begränsningar av delning av data är en stor utmaning i utvecklingen av AI och affärsmodeller. Om EU vill bli ledande i AI-utveckling kan vi inte ha stelbenta regler kring datadelning som gör att företag måste vända sig till USA. Bristen på datadelning kan få konsekvenser för människors hälsa och liv, exempelvis om användning av AI i vården eller data till forskning försvåras.
   
   

3. Innovation. För att vara ledande i digitaliseringen behövs teknisk expertis, genom digital utbildning och kompetensutveckling som sträcker sig över flera olika branscher. Moderaterna vill bland annat satsa på spetsforskning inom AI, inspirerat av CERN, och att en större del av EU-budgeten går till forskning.           
   
   

4. Konkurrenskraft. Det måste bli enklare för företag att växa och skala upp i Europa. Vi måste ta bort hinder för digital handel på EU:s inre marknad och säkerställa att medlemsländerna respekterar de gemensamma reglerna. Sverige har många techbolag som skulle stärkas av att kunna växa på hela EU:s marknad. För att fler företag ska kunna skala upp i Europa måste vi frigöra kapital och underlätta för investeringar, bland annat genom mer integrerade kapitalmarknader. Idag går merparten av extern finansiering till USA och Asien.

5. Säkerhet. När EU halkar efter får det inte bara ekonomiska konsekvenser, utan också säkerhetspolitiska konsekvenser. Det är bättre att EU sätter globala standarder än att Kina gör det. Digitaliseringen måste gå i samklang med hög nivå av cybersäkerhet och ökad säkerhet kring digital infrastruktur för att bli mindre sårbara för yttre påverkan. Här kan techbolagen vara en del av lösningen. Vi behöver också tänka mer strategiskt kring kritiska teknologier.

De största satsningarna görs och måste göras i den privata sektorn. Det offentligas roll bör vara att främja en välfungerande marknad med digital infrastruktur, ett stärkt investeringsklimat och förutsägbara regler. Den digitala omställningen är redan här. När näringslivet tar initiativ måste även politiken göra sitt för att Europa ska vara ledande. Låt oss kroka arm för framtidens ekonomiska tillväxt och välstånd.

Arba Kokalari
Europaparlamentariker (M)